Jag tycker om människor och att träffa dem och att hjälpa dem att sjunga. Varje person är cool på sitt eget sätt. För att förstå det gäller det att se personen genom rätt lins, rätt monokel. 🧐

Den sång som är vacker i operavärlden är inte vacker i punkvärlden. (Jag tror inte ens punkarna skulle använda ordet "vacker" för att beskriva något röstideal.) Den sång som funkar i punkvärlden får eventuellt operavärlden att resa sig i protest.

En sångpedagog med bakgrund i jazz eller klassisk sång kanske skulle insinuera ”det där är fel”, ifall eleven instinktivt skulle sjunga rockigt eller okonventionellt. Men personligheten sitter i den instinkten.

Det är trevligt om man tar hänsyn till andra, t ex genom att inte skrika dem i örat eller förolämpa dem på annat sätt, men huruvida sång av ett visst slag låter rätt eller fel beror på omständigheterna.

Om Ghost och Britney Spears poserar tillsammans ser Britney fel ut i sammanhanget.

Om Kungliga Operan ber Jens Kidman från Meshuggah att sjunga solo i Tosca så kommer han göra fel i kontexten.

Och en annan sak: din röst har en egen vilja. Till exempel kommer den med all sannolikhet att föredra antingen huvudklang eller bröstklang. Det är som att vara höger- eller vänsterhänt. Av någon anledning vill människor gärna bete sig som raka motsatsen till sig själva och blir ofta fixerade vid att försöka bemästra saker de har mycket svårt för (ett fenomen jag kallar ”gräset är grönare på andra sidan”-syndromet).

Människor vill inte erkänna vad de har lätt för och envisas istället med långa, tråkiga och onödiga villospår. Det är som att vara vänsterhänt gitarrist och försöka träna om händerna, när det finns gitarrer för vänsterhänta i affären.

Var uppmärksam på allt som händer av sig själv utan att du bett om det, på allt din röst gör bra utan att du behöver anstränga dig. Om det inte passar i ditt nuvarande sammanhang - om du inte kan låta bli atonala frijazz-utsvävningar medan dina spelkompisar bara vill ha visor i G- dur - bör du hitta ett nytt sammanhang där folk förstår hur du tänker och där dina utsvävningar är logiska.

Allt du har lätt för är äkta. Allt som inte är äkta manifesterar sig som hinder, spänningar, tvekan, tvivel, uttråkning, rastlöshet, ilska, måsten och borden. Det ska bort. (Man tar bort det med övningar. Jag lär ut sådana.)

Det är lätt att tro att syftet med sånglektioner är att träna rösten att kunna göra en massa grejer, som om det rörde sig om dressyr. Att öva sång innebär i själva verket att ta reda på vad rösten vill och låta den förklara vem man är. I slutändan är det inte du som förändrar rösten, utan rösten som förändrar dig.

👍👍👍👍👍👍👍👍👍👍👍👍